Vi människor är på många sätt en unik varelse. Det här kantas av såväl positiva som negativa egenskaper. Vi kan till skillnad från andra arter föreställa oss vår egen samt andras framtid genom att agera idag utifrån hur den förväntade morgondagen kommer att se ut. Det här har skapat både ett civiliserat samhälle samt skapat enorma förutsättningar för att vi ska kunna planera så gott som möjligt. Dessvärre har det även gjort oss till något av planetens sabotörer där densamma präglas av orättvisa och ojämlikhet. Information är och har varit en av många avgörande faktorer för vår fortsatta överlevnad.
Den kan utnyttjas till en mängd olika avseenden. Huruvida dessa handlar om ett stundande högskoleprov eller den kommande arbetsintervjun får den ständigt ovissa framtiden utvisa.
En övergripande institution
När vi tänker på en vidareföring av våra gener handlar det i första hand om biologiska drifter såsom mat, fortplantning, kärlek och socialisering. Att tidningar skulle komma att utgöra en sådan faktor är antagligen för många svårgripbart. Förmågan att läsa är visserligen en vital del i utbildning samt lärande men kärnan i denna kontext handlar om att ta till sig information.
Backar vi tillbaka bandet till sin maxgräns spred sig oftast informationen mellan människor. Budskapet gick likt ett meddelande den fysiska vägen, vilket skulle vara en smärre katastrof med dagens mått mätt. Genom detta tillvägagångssätt kunde en trovärdighet sättas till personen såvida denne av någon oklar anledning inte valde att kringgå densamma med någon typ av lögn. Människan började även tidigt uttrycka sig i skrift även om det här förhöll sig på en ganska ostrukturerad nivå. Det var egentligen först efter boktryckarkonstens genomslag som tidningar och andra magasin blev det stora mediet för spridning av information. Det här var tämligen revolutionerande för hela kommunikationsprocessen eftersom människor där och då kunde tillgodogöra sig budskapet på ett tämligen effektivt sätt. Tidningar blev ett sätt att hålla kontakten på även om det i första hand fungerade som en samordning av nyheter.
Det blev snabbt en naturlig del av mänskligheten eftersom följande industrialisering medförde den nya världens massproduktion.
Så lika, så olika
Tidningar är som bekant ett sätt att upplysa människor om hur deras omvärld ser ut. Det finns en tudelad framställning av detta faktum huruvida det handlar om demokrati eller diktatur. I den förstnämnda behöver hänsyn tas till såväl granskning som lagar medan detta i den sistnämnda uteblir. Där fungerar dessa istället som en slags propagandamaskin för att övertyga samhällsmedborgarna om dess suveränitet.
Det är ganska fascinerande vilken stor roll tidningar och annan liknande media har haft för mänskligheten i sin helhet. Det kan inte stickas under stol med att både för och nackdelar ingår i denna kontext. Den gemensamma nämnaren är information. Skiljelinjen går i huruvida gemene man väljer att förvalta alternativt ta till sig densamma. Det är samtidigt också här som fenomenet kunskap uppstår.
I takt med det senaste decenniets revolutionerande digitalisering har medielandskapet skakats om i sina grundvalar. Vi lever trots allt kvar i den fysiska världen som aldrig till fullo kan ersättas av ett digitalt dito.